Skulle behövt sova några timmar till i morse - det är ju ändock regn och semester! men icke sa nicke... före nio ringde hyresvärden att försäkringsbesiktningsmannen skulle komma på morgonen. Så det var bara till att masa mig ur den go´a sängen och hasa mig ner en våning och sätta fart igen.
Det är mkt fukt i golvet (dah! Det är en vattenläcka ju) och nu får man nog bryta igenom golvet/taket till den lilla toan för att det ska kunna torka upp.
Så - nej!
Allt gott kommer inte från ovan - iaf inte när det gäller en vattenläcka på ovanvåningen.
måndag 27 juli 2009
söndag 26 juli 2009
Nu blommar psoriasisen...
...för fullt och det är väl egentligen inte konstigt efter den senaste tiden av mental stress och påfrestning. Upptäckte det igår när jag steg upp, det sved och kliade så där grymt på foten som det bara gör när det är dags igen... och mkt riktigt: Nya PPP blåsor på foten, och håret -samma där, kli och svid och på gång. Ovansidan armen och handen likaså på gång igen. Och jag som såg fram emot en skovfri tid...
Flytten är genomförd till 75%.
Kvar är telia, bredbandet, tv:n som ska flyttas. Och småplock som är kvar i gamla huset. Nya huset är gardiner uppe överallt utom i vardagsrum och hall, och givetvis är källaren inte klar.
Första spindelchocken har lagt sig och jag har duschat två gånger i källaren... det går det också...
Jag är enormt trött - så där trött så att gråten inte är långt borta och jag skulle vilja fly till en kompissoffa och bara vara - kanske sova på soffan en stund - och glömma all stress och alla måsten.
Men det blir fint. J har gjort ett enormt jobb med målningen. Bara allt kommer på plats så är det nya huset egentligen finare och mysigare och mer ombonat.
Flytten är genomförd till 75%.
Kvar är telia, bredbandet, tv:n som ska flyttas. Och småplock som är kvar i gamla huset. Nya huset är gardiner uppe överallt utom i vardagsrum och hall, och givetvis är källaren inte klar.
Första spindelchocken har lagt sig och jag har duschat två gånger i källaren... det går det också...
Jag är enormt trött - så där trött så att gråten inte är långt borta och jag skulle vilja fly till en kompissoffa och bara vara - kanske sova på soffan en stund - och glömma all stress och alla måsten.
Men det blir fint. J har gjort ett enormt jobb med målningen. Bara allt kommer på plats så är det nya huset egentligen finare och mysigare och mer ombonat.
onsdag 22 juli 2009
12 timmar o 3 lass senare...
Tack Hedvig och Emy, T och O för en jätteinsats idag. 3 stora lass körda. Kvar kläder och småplock och städning + det som inte ska behållas.
Sover i prästgården inatt också. Inget vatten i nya huset pga läckan. Kanske bidrar läckan till att jag kan få dusch där uppe (yippie) håll tummarna! Det är nämligen det enda stora negativa felet på nya huset att duschen är i källaren.
Trött!
Ont i ryggen!
Skadad stortå så nu blir det sandaler minst var dag i ett par veckor.
Sova... sova... sova...
Sover i prästgården inatt också. Inget vatten i nya huset pga läckan. Kanske bidrar läckan till att jag kan få dusch där uppe (yippie) håll tummarna! Det är nämligen det enda stora negativa felet på nya huset att duschen är i källaren.
Trött!
Ont i ryggen!
Skadad stortå så nu blir det sandaler minst var dag i ett par veckor.
Sova... sova... sova...
Idag går det...
... eller idag påbörjas det i alla fall...
FLYTTEN!
Jag har aldrig någonsin varit så ostrukturerad i min flyttplanering. Saker kommer emellan - saker söks upp för att har en ursäkt att komma ifrån. Så här står jag nu med en förestående flytt och en massa opackade grejjor. Men eftersom det bara är 4km så räcker det att möblerna kommer med. Ja, det vill säga de möbler jag ska ha kvar. Sedan blir det att fråga kompisar om de vill ha något annars blir det väl Erikshjälpen eller någon annan organisation som kommer få mitt lilla samtal i veckan som kommer.
Kvar blir:
3 Ikea trägungfåtöljer med svartvita tygplymåer
Minst en säng (resårmadrass med stomme), eventuellt en stomme till.
1 billy hörnhylla
1 billy ½hylla meddörr
1 billy med dörr och hyllor
1 billy med glasdörrar (tror det är den som har en spricka bak i plywooden sedan senaste flytten)
1 matsalsbord utan stolar
3 skrivbord
två små garderober varav den ena tappat benen
Ja, det var nog allt som inte kommer mer till nästa ställe. Inget nytt om vattenläckan - vi får väl se vad som händer under dagen. Annars kan det bli kul att ligga på golvet i prästgården... positivt tänkande! Jajjamänsan!
FLYTTEN!
Jag har aldrig någonsin varit så ostrukturerad i min flyttplanering. Saker kommer emellan - saker söks upp för att har en ursäkt att komma ifrån. Så här står jag nu med en förestående flytt och en massa opackade grejjor. Men eftersom det bara är 4km så räcker det att möblerna kommer med. Ja, det vill säga de möbler jag ska ha kvar. Sedan blir det att fråga kompisar om de vill ha något annars blir det väl Erikshjälpen eller någon annan organisation som kommer få mitt lilla samtal i veckan som kommer.
Kvar blir:
3 Ikea trägungfåtöljer med svartvita tygplymåer
Minst en säng (resårmadrass med stomme), eventuellt en stomme till.
1 billy hörnhylla
1 billy ½hylla meddörr
1 billy med dörr och hyllor
1 billy med glasdörrar (tror det är den som har en spricka bak i plywooden sedan senaste flytten)
1 matsalsbord utan stolar
3 skrivbord
två små garderober varav den ena tappat benen
Ja, det var nog allt som inte kommer mer till nästa ställe. Inget nytt om vattenläckan - vi får väl se vad som händer under dagen. Annars kan det bli kul att ligga på golvet i prästgården... positivt tänkande! Jajjamänsan!
måndag 20 juli 2009
Uppdatering
* Flytt
Blir förmodligen av på torsdag - om jag ska lita på SMHI´s 5dygnsprognos så är det uppehåll den dagen.
* Vattenläckan
Rörmokare kommer dit imorgon för att se vad som är felet. Kan det vara en "torr" gammal packning som gått sönder? För mig veterligen har det stått oanvänt några månader - och den ende som varit där nu är målaren. Hoppas inte det är ngt allvarligare. Men lampkupan på dasset nere var tydligen full med vatten.
* Frys
Frysbox, liten, kommer att inköpas av hyresvärden och sättas i källaren.
* Adressändring
Beställd över telefon eftersom det inte går via nätet.
* Telefon, TV, Bredband
Hatobjekt! Hata Telia. Hata - hata -hata!
Totalt idiotförklarad av den unga grabben som var "not service minded at all". Jag bor på landet och kommer att bo på landet. Här har man inte kunnat erbjuda mer än kanal 1,2,4,6,kunskap/barn och en till dvs grundutbudet. Frågar nu hur det ser ut på andra stället... men eftersom jag inte har ngn gatuadress (daa: jag bor på landet) och det inte finns ngn inkopplad telefon just nu (nej givetvis inte eftersom huset står tomt) så kan man inte göra ngn mätning och i och med det inte garantera att man kan leverera någon tjänst åt mig. Så vad göra? Beställa enbart telefon och sedan få extra kostnader för flytt av bredband och TV? Förlänga bredbandet jag har och slippa utgiften på det (men de kan likt förbannat inte garantera leverens av bredband). Eller ska jag lägga ner detta med fast telefoni; leva enbart med våra mobiler och skaffa mobilt bredband och ta TV:n genom ngt annat. F-n det var mycket lättare när det var statligt monopol på saker och ting.
* Irritationsmoment
Ja, det finns det. Don´t ask me about it.
Blir förmodligen av på torsdag - om jag ska lita på SMHI´s 5dygnsprognos så är det uppehåll den dagen.
* Vattenläckan
Rörmokare kommer dit imorgon för att se vad som är felet. Kan det vara en "torr" gammal packning som gått sönder? För mig veterligen har det stått oanvänt några månader - och den ende som varit där nu är målaren. Hoppas inte det är ngt allvarligare. Men lampkupan på dasset nere var tydligen full med vatten.
* Frys
Frysbox, liten, kommer att inköpas av hyresvärden och sättas i källaren.
* Adressändring
Beställd över telefon eftersom det inte går via nätet.
* Telefon, TV, Bredband
Hatobjekt! Hata Telia. Hata - hata -hata!
Totalt idiotförklarad av den unga grabben som var "not service minded at all". Jag bor på landet och kommer att bo på landet. Här har man inte kunnat erbjuda mer än kanal 1,2,4,6,kunskap/barn och en till dvs grundutbudet. Frågar nu hur det ser ut på andra stället... men eftersom jag inte har ngn gatuadress (daa: jag bor på landet) och det inte finns ngn inkopplad telefon just nu (nej givetvis inte eftersom huset står tomt) så kan man inte göra ngn mätning och i och med det inte garantera att man kan leverera någon tjänst åt mig. Så vad göra? Beställa enbart telefon och sedan få extra kostnader för flytt av bredband och TV? Förlänga bredbandet jag har och slippa utgiften på det (men de kan likt förbannat inte garantera leverens av bredband). Eller ska jag lägga ner detta med fast telefoni; leva enbart med våra mobiler och skaffa mobilt bredband och ta TV:n genom ngt annat. F-n det var mycket lättare när det var statligt monopol på saker och ting.
* Irritationsmoment
Ja, det finns det. Don´t ask me about it.
Huvudbry...
Vissa saker kan jag inte tackla.
Jag har det svårt inombords när allt är rörigt omkring mig. Och nu är det rörigt utan dess like. Kartonger och ostädat - flytt på gång.
Vet dock inte när vi kan komma in där borta och få allt på plats.
Köksgrejjorna flyttade och klara.
Vet att jag kommer att bli tokig där borta på att det är slitet och gammalt. Ja, jag är nog lite bortskämd och skulle helst av allt vilja flytta in i ett modernare hus med kaklade badrum.
På tal om badrum... när vi kom bort idag satt en lapp på dörrkarmen. Vattenläcka från toan på övervåningen. Har runnit ner till toan på nedervåningen. Ingen mer information, mer än att vattnet är avstängt. Inga svar på varför, hur och hur länge. Kommer vi kunna flytta in? Vad har hänt? Hur åtgärdas och när åtgärdas?
Jag fixar sådana saker dåligt! Helt allvarligt - jobbet fixar jag bra... men sådant här som rör privatlivet gillar jag inte.
Så helst av allt skulle jag vilja rymma bort några timmar och göra helt andra saker... få annat och tänka på...
By the way -51kg
Jag har det svårt inombords när allt är rörigt omkring mig. Och nu är det rörigt utan dess like. Kartonger och ostädat - flytt på gång.
Vet dock inte när vi kan komma in där borta och få allt på plats.
Köksgrejjorna flyttade och klara.
Vet att jag kommer att bli tokig där borta på att det är slitet och gammalt. Ja, jag är nog lite bortskämd och skulle helst av allt vilja flytta in i ett modernare hus med kaklade badrum.
På tal om badrum... när vi kom bort idag satt en lapp på dörrkarmen. Vattenläcka från toan på övervåningen. Har runnit ner till toan på nedervåningen. Ingen mer information, mer än att vattnet är avstängt. Inga svar på varför, hur och hur länge. Kommer vi kunna flytta in? Vad har hänt? Hur åtgärdas och när åtgärdas?
Jag fixar sådana saker dåligt! Helt allvarligt - jobbet fixar jag bra... men sådant här som rör privatlivet gillar jag inte.
Så helst av allt skulle jag vilja rymma bort några timmar och göra helt andra saker... få annat och tänka på...
By the way -51kg
lördag 18 juli 2009
Ågren - när livet inte blir som vi har tänkt oss...
Lite dåligt samvete har jag allt.
Inte för att jag har någon ödestro - bort det!
Och inte för att jag tror att mina uttalande påverkar sådana här saker... men... lite dåligt samvete har jag allt ändå.
Satt igår hos en vän och berättade om att Sommarmusikkvällar med andakt är en av de värsta sakerna jag vet. Musiken är ljuvlig och hela grejjen som "kulturevangemang" gillar jag jättemycket. Det jag har svårt för är min prästroll i det hela när jag vet att folk i huvudsak är där för att just lyssna till musiken - inte för att lyssna till en präst som babblar.
Så i morse när jag gått ner för att börja förbereda "mitt babblande" ringer sångerskan och meddelar att musikern tyvärr fått sorg och att ingen ersättare fanns att få. Så nu står jag med en sommarmusikkväll som plötsligt blir så sorgligt tyst och som blir en kort andaktskväll istället.
Ja, jag har dåligt samvete... även om jag inte på något sätt hade med saken att göra.
Mina tankar till musikern och hans närmaste.
Inte för att jag har någon ödestro - bort det!
Och inte för att jag tror att mina uttalande påverkar sådana här saker... men... lite dåligt samvete har jag allt ändå.
Satt igår hos en vän och berättade om att Sommarmusikkvällar med andakt är en av de värsta sakerna jag vet. Musiken är ljuvlig och hela grejjen som "kulturevangemang" gillar jag jättemycket. Det jag har svårt för är min prästroll i det hela när jag vet att folk i huvudsak är där för att just lyssna till musiken - inte för att lyssna till en präst som babblar.
Så i morse när jag gått ner för att börja förbereda "mitt babblande" ringer sångerskan och meddelar att musikern tyvärr fått sorg och att ingen ersättare fanns att få. Så nu står jag med en sommarmusikkväll som plötsligt blir så sorgligt tyst och som blir en kort andaktskväll istället.
Ja, jag har dåligt samvete... även om jag inte på något sätt hade med saken att göra.
Mina tankar till musikern och hans närmaste.
fredag 17 juli 2009
Lycka!
* Att få en fin väska av en arbetskompis i förtidig 40-år present.
* Att bli utbjuden på thai-lunch av jobbarkompisar för det var min sista vardag i tjänst.
* Att få besök av älskad konfirmand med pojkvän (Love! Ni är så fina!).
* Att få gott samtal med underbar Kh.
* Att landa på soffan med en kopp thé hos en underbar vän som jag gillar.
* Att finna att barnen packat iaf ½ av vad de skulle.
* Att se att rummen blir fina även om det blev dyrare än beräknat.
* Att leva och finnas, andas och bara vara.
* Att bli utbjuden på thai-lunch av jobbarkompisar för det var min sista vardag i tjänst.
* Att få besök av älskad konfirmand med pojkvän (Love! Ni är så fina!).
* Att få gott samtal med underbar Kh.
* Att landa på soffan med en kopp thé hos en underbar vän som jag gillar.
* Att finna att barnen packat iaf ½ av vad de skulle.
* Att se att rummen blir fina även om det blev dyrare än beräknat.
* Att leva och finnas, andas och bara vara.
torsdag 16 juli 2009
Könsneutralt äktenskap
Så är debatten i full gång igen - eller ska jag säga fortfarande... för den har väl egentligen aldrig tystnat.
Nu är det bara att vänta på kyrkomötet och de beslut som kommer att tas.
Dock skulle det vara intressant att läsa brevet som skickats från biskop Anders (det finns inte på hans hemsida och inte heller på kyrkans tidning). På www.kyrkanstidning.se kan man i alla fall under artikeln "Vi kan vara på väg att bli isolerade" finna länken till det svar som kommit från Church of England, där det uttrycks en oro för att vi är påväg bort från den grund som vi inom Borgåavtalet gemensamt gått med på. Det framgår i brevet att man redan haft problem i och med att vi som kyrka gått med på att ha välsignelse för hbt-par som (registrat partnerskap) ingått borgerligt äktenskap.
Nu får vi se var det här slutar - men ibland är jag benägen till att säga som Luther: att låt samhället göra det samhälleliga (dvs i denna frågan registrera ingångna äktenskap) och låt kyrkan stå för välsignelsen av det ingångna äktenskapet. Det vore den lättaste vägen ut ur frågan - men är den lättaste vägen ut alltid den som är bäst?
För samtidigt tycker jag som präst att det är roligt att få vara den som har ansvar över den lagligt bindande delen samtidigt som Guds välsignelse ges... Men jag inser att det kommer bli problematiskt när/om beslut för könsneutralt äktenskap inom Svenska Kyrkan tas. Det finns fortfarande, vad jag vet, många som inte kommer att kunna acceptera detta - och den frågan blir nog allt svårare att komma tillrätta med. Ska det bli upp till varje präst som kan tänka sig att viga så väl heterosexuella som samkönade par att själv söka tillstånd att vara vigselförrättare... eller... ja det får vi också invänta kyrkomötet för att få reda på.
Hur som...
... att behålla vigselrätten är väl egentligen inte det viktigaste.
Det viktigaste är att vi nu, äntligen, har en könsneutral äktenskapssyn i Sverige.
Kanske kan vi snart se heterosexuella, homosexuella, bisexuella och transsexuella som de människor vi faktiskt är och inte bara fokusera på den del av livet som har med "sexualakten" att göra.
För kärlek mellan människor är långt mer än det som sker i "sängkammaren".
Nu är det bara att vänta på kyrkomötet och de beslut som kommer att tas.
Dock skulle det vara intressant att läsa brevet som skickats från biskop Anders (det finns inte på hans hemsida och inte heller på kyrkans tidning). På www.kyrkanstidning.se kan man i alla fall under artikeln "Vi kan vara på väg att bli isolerade" finna länken till det svar som kommit från Church of England, där det uttrycks en oro för att vi är påväg bort från den grund som vi inom Borgåavtalet gemensamt gått med på. Det framgår i brevet att man redan haft problem i och med att vi som kyrka gått med på att ha välsignelse för hbt-par som (registrat partnerskap) ingått borgerligt äktenskap.
Nu får vi se var det här slutar - men ibland är jag benägen till att säga som Luther: att låt samhället göra det samhälleliga (dvs i denna frågan registrera ingångna äktenskap) och låt kyrkan stå för välsignelsen av det ingångna äktenskapet. Det vore den lättaste vägen ut ur frågan - men är den lättaste vägen ut alltid den som är bäst?
För samtidigt tycker jag som präst att det är roligt att få vara den som har ansvar över den lagligt bindande delen samtidigt som Guds välsignelse ges... Men jag inser att det kommer bli problematiskt när/om beslut för könsneutralt äktenskap inom Svenska Kyrkan tas. Det finns fortfarande, vad jag vet, många som inte kommer att kunna acceptera detta - och den frågan blir nog allt svårare att komma tillrätta med. Ska det bli upp till varje präst som kan tänka sig att viga så väl heterosexuella som samkönade par att själv söka tillstånd att vara vigselförrättare... eller... ja det får vi också invänta kyrkomötet för att få reda på.
Hur som...
... att behålla vigselrätten är väl egentligen inte det viktigaste.
Det viktigaste är att vi nu, äntligen, har en könsneutral äktenskapssyn i Sverige.
Kanske kan vi snart se heterosexuella, homosexuella, bisexuella och transsexuella som de människor vi faktiskt är och inte bara fokusera på den del av livet som har med "sexualakten" att göra.
För kärlek mellan människor är långt mer än det som sker i "sängkammaren".
Stressnivån ökad...
Slockande som en överkörd padda igår. Låg hela eftermiddagen på sängen - utslagen! Antar att det är de senaste månadernas jobb som sitter i ryggen nu. Väl vaknad ringde mäklaren och ville ha ytterligare en visning, vilket gav än mer ångest - men idag kan jag inte bry mig. Vi hinner inte städa, här är flytt kaos och så får det lov att vara. Men min tjatirritation går ut över barnen. Borde ta mig hemifrån och göra ngt kul... men tillfälle ges inte till det. Inser att jag har en massa annat som ska göras och som inte är färdigt. Ska åka inom jobbet och göra det på lördag, fila på andakten osv. Var in på jobbets hemsida och såg att konfaibjudan låg ute nu - nästan exakt den som jag skrev. Det är bara gruppindelningarna som är ändrade, annars är texten min... but who cares... Nähä, har inte tid att sitta här. Upp och fläng igen.
onsdag 15 juli 2009
Here we go!
Håll i hatten - den mentala hatten - för det gör jag.
Snart har det gått 8 månader sedan operationen...
8 månader och sedan flyt-starten i oktober är resultatet idag otroliga -50,3kg.
8 månader och sedan flyt-starten i oktober är resultatet idag otroliga -50,3kg.
Jag fattar det inte själv - jo - kroppen fattar det eftersom den kan göra saker som jag inte kunde göra förut. Men huvudet - nja - det hänger inte med. Jo, när jag står framför spegeln kan jag se förändringen och njuta av nyckelben, kindben, bröstkorgsben, gropar här och där... och jag kan förundras över den mängd hud som plötsligt "är över". Ja, till och med att gå ut i ärmlös överdel (vilket jag egentligen inte vågar) kan göra mig rakryggad... jag är fullt medveten om hur fult det är med mina överarmar... men ge mig credit... jag har gått ner en hel människa i vikt!
Så varsågod... håll till godo... här kommer återigen en påminnelse om resan:
080922
081116 (2 dgr före operationen)
090118
090411Och slutligen igår
090714
måndag 13 juli 2009
söndag 12 juli 2009
Nu är Hedvig konfirmerad.
Igår var det konfirmation i Tjörnarps kyrka.
Gruppen var delad på två gudstjänster vilket gjorde att ungdomarna satt sammanlagt nästan 4 timmar på gudstjänst igår.
Vår dag började med att Jönssons och jag gjorde iordning maten och bar över den till lokalen som vi hyrt. Klockan 12 var jag på stationen och hämtade upp Emy och mamma. Sedan åkte vi till borgen där jag stannade kortast möjliga tid - för att hämta upp Hedvigs packning.
Utanför kyrkan väntade vi så en timme på att vår gudstjänst skulle börja. Ex-mannen hittade inte vägen och jag vart stressad över hans SMS - vad tänkte han att jag skulle göra åt det. Det är han som har GPS och inte jag. Till sist kom han... och han hann i tid. I kyrkan satt vi tillsammans. Vi hade fått två tolkar - ENORMT DUKTIGA! - som inte hade fått allt material i förväg. Trots att jag förklarat att det är svårt för ex-mannen att se tolkarna då folk sitter framför hade ledarna placerat oss på tredje raden. Jag förstår om de inte ville ha mig på första raden, men för ex-mannens skull. Jag kunde suttit någon annan stans. Fullkomlig nonchalans inför dessa behov och tolkarnas behov av förberedelse. Ändå meddelade jag första gången 1:a advent vilka behov vi hade av teckenspråk, jag påminde i mars och jag påminde för två veckor sedan. SUCK!
Cecilia och Vincent var med i kyrkan och det betydde en massa för mig - jag visste att hon kunde rycka in om det inte skulle fungera för mig (men jag höll mig lugn - extremt lugn). TACK!
Hedvig sjöng och jag var stolt. Och Madde, Hedvig och Karin var de som hördes bäst på redovisningen.
Blev konfunderad över att man tillät Gud som haver med slutet: den Gud älskar lyckan får. Har vi verkligen en sådan Gudsbild? Så är iaf inte min Gud... han förblir Fader Vår även när lyckan inte står en bi.
Väl tillbaka i S. Sandby tog vi fram potatissallad, bröd, smör, ost, sallad, rostbiff och kassler, dricka och tårta med kaffe till. Det var en mysig stund! Maria, Flippis, Viggo och Jonas + Lena kom dit. Hedvig fick paket - även om mitt dröjer. Hon ska få en symaskin (även om jag får ta den på avbetalning).
Idag sov de till 10 och vi kom hem hit till prästgården vid 15.30.
Nu är jag inne på den fjärde maskinen tvätt... och det är ändå inte slut.
Foton kommer...
Gruppen var delad på två gudstjänster vilket gjorde att ungdomarna satt sammanlagt nästan 4 timmar på gudstjänst igår.
Vår dag började med att Jönssons och jag gjorde iordning maten och bar över den till lokalen som vi hyrt. Klockan 12 var jag på stationen och hämtade upp Emy och mamma. Sedan åkte vi till borgen där jag stannade kortast möjliga tid - för att hämta upp Hedvigs packning.
Utanför kyrkan väntade vi så en timme på att vår gudstjänst skulle börja. Ex-mannen hittade inte vägen och jag vart stressad över hans SMS - vad tänkte han att jag skulle göra åt det. Det är han som har GPS och inte jag. Till sist kom han... och han hann i tid. I kyrkan satt vi tillsammans. Vi hade fått två tolkar - ENORMT DUKTIGA! - som inte hade fått allt material i förväg. Trots att jag förklarat att det är svårt för ex-mannen att se tolkarna då folk sitter framför hade ledarna placerat oss på tredje raden. Jag förstår om de inte ville ha mig på första raden, men för ex-mannens skull. Jag kunde suttit någon annan stans. Fullkomlig nonchalans inför dessa behov och tolkarnas behov av förberedelse. Ändå meddelade jag första gången 1:a advent vilka behov vi hade av teckenspråk, jag påminde i mars och jag påminde för två veckor sedan. SUCK!
Cecilia och Vincent var med i kyrkan och det betydde en massa för mig - jag visste att hon kunde rycka in om det inte skulle fungera för mig (men jag höll mig lugn - extremt lugn). TACK!
Hedvig sjöng och jag var stolt. Och Madde, Hedvig och Karin var de som hördes bäst på redovisningen.
Blev konfunderad över att man tillät Gud som haver med slutet: den Gud älskar lyckan får. Har vi verkligen en sådan Gudsbild? Så är iaf inte min Gud... han förblir Fader Vår även när lyckan inte står en bi.
Väl tillbaka i S. Sandby tog vi fram potatissallad, bröd, smör, ost, sallad, rostbiff och kassler, dricka och tårta med kaffe till. Det var en mysig stund! Maria, Flippis, Viggo och Jonas + Lena kom dit. Hedvig fick paket - även om mitt dröjer. Hon ska få en symaskin (även om jag får ta den på avbetalning).
Idag sov de till 10 och vi kom hem hit till prästgården vid 15.30.
Nu är jag inne på den fjärde maskinen tvätt... och det är ändå inte slut.
Foton kommer...
fredag 10 juli 2009
Det är dyrt...
... att gå ner i vikt!
Kära nån!
Gick in på mitt konto och insåg vad jag gjort av med denna vecka.
Inte bra alls!
Utöver bensin och matkostnader (det som annars är det jag lägger pengar på) så har jag köpt 3klänningar, massa tights, trosor, halskedja, kofta, högklackade skor + varit ute på två "krogrundor" (alkoholfria).
Jajjemen...
Ser ni sambandet?
Viktnedgång - behov av pengar.
Glasklart eller hur?!
-48,8kg
Annars på västfronten intet nytt.
Konfirmation imorgon.
Flyttstök nu ett par timmar - men först av allt lite frukost.
Kära nån!
Gick in på mitt konto och insåg vad jag gjort av med denna vecka.
Inte bra alls!
Utöver bensin och matkostnader (det som annars är det jag lägger pengar på) så har jag köpt 3klänningar, massa tights, trosor, halskedja, kofta, högklackade skor + varit ute på två "krogrundor" (alkoholfria).
Jajjemen...
Ser ni sambandet?
Viktnedgång - behov av pengar.
Glasklart eller hur?!
-48,8kg
Annars på västfronten intet nytt.
Konfirmation imorgon.
Flyttstök nu ett par timmar - men först av allt lite frukost.
torsdag 9 juli 2009
Och...
...så var det den 9 juli igen.
Tror jag skrev den 9juli i fjol också... påminns varje år om det därför att vi valde att även göra denna dagen till Hedvigs dopdag. Så här, efterklok som man är, så hade det varit lättare att förtränga denna dagen om den inte delats av en annan viktig händelse. Men då... den dagen trodde jag att det skulle vara för alltid. Vi skrev det i våra ringar; usque dum mortus nos separat, om jag minns rätt (tills döden oss separerar). Och på ett sätt stämde det. Den känslomässiga och den kommunikativa döden inträffade.
I september, tror jag, är det tre år sedan vi lät skilsmässan gå igenom. Nästan fyra år sedan vi lämnade in ansökan och över tre år som jag bott och klarat mig själv med flickorna. Således lätt uträknat att behovet av närhet och ömhet har sin grund i längtan efter att dela liv med någon annan människa.
De senaste inläggen handlar mycket om kärleken och ensamheten... och kanske är det det som är det viktigaste nu. Och nog är det väl syftet med en blogg att ta upp det som är dagsaktuellt även om det kan verka tjatigt och självupptaget. Jag vet inte om det kan vara intressant att läsa om det - men jag hoppas att någon av er ska känna att mina tankar betyder något för er där på andra sidan skärmen.
Så... längtan att dela liv med en annan människa...
Jo, visst går det bra att dela liv med vänner och kompisar - men de flesta av dem går hem till sitt när småtimmarna gnager i själen. Och det är inte samma sak att vara med vänner och kompisar - som att vara tillhörig någon.
Ja, det är så jag brukar formulera min längtan för mig själv, det är nämligen det som jag längtar efter: att vara tillhörig någon.
Att vara tillhörig någon; att bli någon genom en annan. "Det här är min partner, min hälft, min livskamrat", det längtar jag att få säga och höra någon säga om mig.
Och ändå så dissar jag möjligheter till det.
Jag tror inte på nätdating (been there done that) det fungerar inte för mig trots att jag provat flera olika sidor. Jag tror inte på att träffa ngn på krogen - inte för ett långt förhållande. Jag vill nog träffas i ett ömsesidigt nyktert tillstånd.
Jag tror på att träffas genom arbetet; genom föreningslivet eller genom att gå ngn kurs. Så - here we go - hur lyckas jag med det? Att gå en kurs hinner jag inte; de flesta godbitar som jag ser på och via jobbet är upptagna och de i föreningslivet (läs byalaget, för det är det enda jag hinner med) är även de upptagna.
Så...
det skulle ha varit 15årig bröllopsdag idag...
Men nu är det en helt vanlig torsdag och Hedvigs dopdag!
Grattis gumman på dopdagen!
onsdag 8 juli 2009
Allvarligt talat...
... så borde jag lägga ner all verksamhet och dra något gammalt över mig.
Mitt känslomässiga liv är en enda stor byggarbetsplats där bulldozers drar fram. Att vilja utan att kunna, att kunna utan att vilja. Att sakna och ändå njuta, att njuta och ändå sakna.
Egentligen skulle jag - forfarande - önska att någon kom och tog över. Någon som kunde ta tag i allt och ta hand om allt så att jag bara fick luta mig tillbaka utan att behöva tänka eller oroas. Men jag vet att så fungerar inte livet.
Tar till samtalet med Gud - men Gud är tyst... eller är det bara jag som inte hör?
Är mina önskningar orealistiska?
Någon av alla drömmar borde väl vara realistisk...
Eller är jag bara blind för allt gott jag får. Är jag så fokuserad på det som inte går som det ska att jag missar det som faktiskt är bra?
Hursom... var i sta´n igår och handlade och kom hem med 3 klänningar och ett par högklackade (!) skor. Mina vänner gillar de klänningarna som jag inte gillade - och jag gillar den som de dissar. Vad säger det om mig?
Eller vad säger det om vännernas kunskap om mig?
Hedvigs konfatid har varit fullkomlig skit och jag vill verkligen inte åka på hennes konfirmation. Den ene ledaren har jag haft addad på FB men idag upptäcker jag att hon måste ha tagit bort mig. Och "ja" det gör ingenting... snarare tvärtom... för känslan är ömsesidig. Det har varit en totalt bortkastad lägeravgift och en konfirmationshögtid som är förstörd och som förmodligen kommer innebära en brytning med scouterna för alltid.
Nu ska jag ta mig till filmjölken och sedan blir det förmodligen lite packning och en runda till nya huset.
Var där igår och torkade ur i köket. Ska ta med dammsugaren idag + att jag tänkt få upp köksgardiner och sedan fundera en vända till på hur jag ska få ihop vardagsrummet på bästa sätt. Jag har en hel del som inte får plats - suck... från 7rum till 5 är inte en lätt ekvation. Från 250kv.m till 140kv.m säger sig själv att det inte går.
Må själen hitta sin kraft att gå igenom ännu en dag.
Må hoppet finna näring att inte kapitulera inför det dystra.
Må jaget få liv i överflöd från livets källa och ursprung.
Mitt känslomässiga liv är en enda stor byggarbetsplats där bulldozers drar fram. Att vilja utan att kunna, att kunna utan att vilja. Att sakna och ändå njuta, att njuta och ändå sakna.
Egentligen skulle jag - forfarande - önska att någon kom och tog över. Någon som kunde ta tag i allt och ta hand om allt så att jag bara fick luta mig tillbaka utan att behöva tänka eller oroas. Men jag vet att så fungerar inte livet.
Tar till samtalet med Gud - men Gud är tyst... eller är det bara jag som inte hör?
Är mina önskningar orealistiska?
Någon av alla drömmar borde väl vara realistisk...
Eller är jag bara blind för allt gott jag får. Är jag så fokuserad på det som inte går som det ska att jag missar det som faktiskt är bra?
Hursom... var i sta´n igår och handlade och kom hem med 3 klänningar och ett par högklackade (!) skor. Mina vänner gillar de klänningarna som jag inte gillade - och jag gillar den som de dissar. Vad säger det om mig?
Eller vad säger det om vännernas kunskap om mig?
Hedvigs konfatid har varit fullkomlig skit och jag vill verkligen inte åka på hennes konfirmation. Den ene ledaren har jag haft addad på FB men idag upptäcker jag att hon måste ha tagit bort mig. Och "ja" det gör ingenting... snarare tvärtom... för känslan är ömsesidig. Det har varit en totalt bortkastad lägeravgift och en konfirmationshögtid som är förstörd och som förmodligen kommer innebära en brytning med scouterna för alltid.
Nu ska jag ta mig till filmjölken och sedan blir det förmodligen lite packning och en runda till nya huset.
Var där igår och torkade ur i köket. Ska ta med dammsugaren idag + att jag tänkt få upp köksgardiner och sedan fundera en vända till på hur jag ska få ihop vardagsrummet på bästa sätt. Jag har en hel del som inte får plats - suck... från 7rum till 5 är inte en lätt ekvation. Från 250kv.m till 140kv.m säger sig själv att det inte går.
Må själen hitta sin kraft att gå igenom ännu en dag.
Må hoppet finna näring att inte kapitulera inför det dystra.
Må jaget få liv i överflöd från livets källa och ursprung.
måndag 6 juli 2009
Ledig slappedag...
...som börjar med att mamma purrar mig ur sängen vid 8-tiden. Den stackaren visste inte att jag var ledig idag - och somna om är inte min specialitet. Men kanske att ta en lur om en stund... fast egentligen skulle jag se till att skaffa mat (URTRÅKIGT) för kylskåpet ekar. Det blir väl standarden till lunch... fil och müsli.
Fick igår bekräftelse på att ni finns där vid en annan datorskärm och att ni läser min blogg. Jättekul!
Tack för att ni vill dela en bit liv med mig - även om jag inte vet vilka ni är.
Har också fått veta att församlingsbor och kyrkopolitiker hittat hit - VÄLKOMNA!
Efter några extremt hektiska veckor så är det lite chockartat att idag vara LEDIG. Jag kompar och det är skönt att bara kunna lulla runt som jag själv vill och vara så social / osocial som jag själv vill...
Väntar nu på att en kompis ev ringer. Vore kul... men vi får se.
På onsdag funderar jag skarpt på Götet och EmL. I behov av ngt till Hedvigs konfa. Hade ju alltid sett mig själv att jag skulle gå i kaftan - men den är ju stor som ett tält... så det blir att jaga en sommarklänning. Kanske en jeansklänning för det tycker jag är snyggt. Vi får väl se...
Idag stod vågen på lägsta noteringen för första gången på 22år. Det går inte att beskriva den känslan. Ofattbart skönt - men samtidigt ofattbart och jag menar ofattbart.
För i mitt huvud så är jag bara fet, äcklig och ful...
Visst inser jag att jag har gått ner en hel människa, visst inser jag att det är nästan 40cm mindre i omkrets, visst inser jag rent intellektuellt när jag ser vågens siffror - men känslomässigt är en annan sak.
Jo, jag är stolt!
Jag har gjort ett hästjobb vad det gäller viktminskningen (-48,6kg på omkring 8månader) och är nöjd med mitt arbete.
Och "JA" jag blir jätteirriterad på alla som tror att operationen gör jobbet - jag lovar er JAG gör jobbet men operationen hjälper till.
Så självbild och kroppsuppfattningen suger - kanske behöver jag en yttre bekräftelse på att jag duger, på att jag är vacker och att jag är värd att åtrås och älskas.
Fast - å andra sidan kanske jag inte skulle våga ta steget om någon skulle visa intresse.
Har varit ute på krogen - men jag är inte intresserad av ett "one night stand" som verkar vara det mest lättillgängliga... inte heller är jag intresserad av "giftermål för att ngn behöver uppehållstillstånd". Jag anser att jag är värd långt bättre än det, och jag vill ha främst en vänskap - för från vänskap kanske ngt hållbart kan gro. Jag vill, precis som många av mina brudpar säger, i min partner även ha min bäste vän.
Jo, jag har varit ute på Mötesplatsen, 7-e himlen och Parship... o tro mig... för min del är det lika illa där.
Är jag kräsen?
Ja, det kanske en del skulle tycka...
... men jag tycker att jag är värd någon som vill ha mig för att jag är just jag - med mina skavanker och brister. Någon som är beredd på att jag är jag och inte någon plastkopia ur ett veckomagasin. Någon som vill dela mitt liv och mina barn och kanske en gång i framtiden mina barnbarn. Någon som inte själv vill ha gemensamma barn - för den tiden är förbi för min del (som det känns i alla fall).
Nähä... telefonen tiger stilla.
Samtalet med Sophiahemmet (medicinen slut) är ringt.
Kanske dags för adressändringen?
Eller Telia...
Eller planering på när och hur flytten ska gå till...
Eller åka och handla...
Eller tömma Disas bur...
Eller sova...
Eller - förslag?
Fick igår bekräftelse på att ni finns där vid en annan datorskärm och att ni läser min blogg. Jättekul!
Tack för att ni vill dela en bit liv med mig - även om jag inte vet vilka ni är.
Har också fått veta att församlingsbor och kyrkopolitiker hittat hit - VÄLKOMNA!
Efter några extremt hektiska veckor så är det lite chockartat att idag vara LEDIG. Jag kompar och det är skönt att bara kunna lulla runt som jag själv vill och vara så social / osocial som jag själv vill...
Väntar nu på att en kompis ev ringer. Vore kul... men vi får se.
På onsdag funderar jag skarpt på Götet och EmL. I behov av ngt till Hedvigs konfa. Hade ju alltid sett mig själv att jag skulle gå i kaftan - men den är ju stor som ett tält... så det blir att jaga en sommarklänning. Kanske en jeansklänning för det tycker jag är snyggt. Vi får väl se...
Idag stod vågen på lägsta noteringen för första gången på 22år. Det går inte att beskriva den känslan. Ofattbart skönt - men samtidigt ofattbart och jag menar ofattbart.
För i mitt huvud så är jag bara fet, äcklig och ful...
Visst inser jag att jag har gått ner en hel människa, visst inser jag att det är nästan 40cm mindre i omkrets, visst inser jag rent intellektuellt när jag ser vågens siffror - men känslomässigt är en annan sak.
Jo, jag är stolt!
Jag har gjort ett hästjobb vad det gäller viktminskningen (-48,6kg på omkring 8månader) och är nöjd med mitt arbete.
Och "JA" jag blir jätteirriterad på alla som tror att operationen gör jobbet - jag lovar er JAG gör jobbet men operationen hjälper till.
Så självbild och kroppsuppfattningen suger - kanske behöver jag en yttre bekräftelse på att jag duger, på att jag är vacker och att jag är värd att åtrås och älskas.
Fast - å andra sidan kanske jag inte skulle våga ta steget om någon skulle visa intresse.
Har varit ute på krogen - men jag är inte intresserad av ett "one night stand" som verkar vara det mest lättillgängliga... inte heller är jag intresserad av "giftermål för att ngn behöver uppehållstillstånd". Jag anser att jag är värd långt bättre än det, och jag vill ha främst en vänskap - för från vänskap kanske ngt hållbart kan gro. Jag vill, precis som många av mina brudpar säger, i min partner även ha min bäste vän.
Jo, jag har varit ute på Mötesplatsen, 7-e himlen och Parship... o tro mig... för min del är det lika illa där.
Är jag kräsen?
Ja, det kanske en del skulle tycka...
... men jag tycker att jag är värd någon som vill ha mig för att jag är just jag - med mina skavanker och brister. Någon som är beredd på att jag är jag och inte någon plastkopia ur ett veckomagasin. Någon som vill dela mitt liv och mina barn och kanske en gång i framtiden mina barnbarn. Någon som inte själv vill ha gemensamma barn - för den tiden är förbi för min del (som det känns i alla fall).
Nähä... telefonen tiger stilla.
Samtalet med Sophiahemmet (medicinen slut) är ringt.
Kanske dags för adressändringen?
Eller Telia...
Eller planering på när och hur flytten ska gå till...
Eller åka och handla...
Eller tömma Disas bur...
Eller sova...
Eller - förslag?
lördag 4 juli 2009
Tidsbrist...
...råder för fullt i prästgården.
Det nya huset håller på att fixas (jag får ett lila sovrum!)... och som en klok vän sa hus+präst i hus = prästgård... så vi startar om i en mindre variant men hoppas att det kommer att fungera.
Idag kom vågen ner till otroliga -48kg. Det har gått segt på slutet och är varje dag lite upp eller lite ner. Inga stora omvälvande händelser. Men för er som vet utgångsläget så vet ni också att jag nu är hg ifrån min första stora drömgräns och att jag nu väger mindre än när jag var 18 år. så nu har jag egentligen bara 31kg medicinsk övervikt kvar...
Kom hem från ett underbart konfaläger i torsdags. Enda minuset som jag ser det rent logistiskt är att denna gång var det ingen bra och serviceminded busschaufför. Om jag hade varit kvar så hade jag inte anlitat detta bolag igen - dessutom körde han för fort. Me not like.
Ungdomarna var totalt fantastiska och jag kommer att sakna dem som jag gör med varje grupp.
Idag börjar mardrömshelgen. Först konfa klockan 12, vigsel 16, välsignelse 17 och imorgon gtj med dop 9,30, mässa med dop 11,15 och slutligen gtj 19.00. Sedan nästa vecka kompledig - välbehövlig vila, resting time - sova och njuta och förbereda Hedvigs konfa och förbereda flytten och... och... och...
Kram på er i sommarvärmen.
Det nya huset håller på att fixas (jag får ett lila sovrum!)... och som en klok vän sa hus+präst i hus = prästgård... så vi startar om i en mindre variant men hoppas att det kommer att fungera.
Idag kom vågen ner till otroliga -48kg. Det har gått segt på slutet och är varje dag lite upp eller lite ner. Inga stora omvälvande händelser. Men för er som vet utgångsläget så vet ni också att jag nu är hg ifrån min första stora drömgräns och att jag nu väger mindre än när jag var 18 år. så nu har jag egentligen bara 31kg medicinsk övervikt kvar...
Kom hem från ett underbart konfaläger i torsdags. Enda minuset som jag ser det rent logistiskt är att denna gång var det ingen bra och serviceminded busschaufför. Om jag hade varit kvar så hade jag inte anlitat detta bolag igen - dessutom körde han för fort. Me not like.
Ungdomarna var totalt fantastiska och jag kommer att sakna dem som jag gör med varje grupp.
Idag börjar mardrömshelgen. Först konfa klockan 12, vigsel 16, välsignelse 17 och imorgon gtj med dop 9,30, mässa med dop 11,15 och slutligen gtj 19.00. Sedan nästa vecka kompledig - välbehövlig vila, resting time - sova och njuta och förbereda Hedvigs konfa och förbereda flytten och... och... och...
Kram på er i sommarvärmen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)