Tror jag blir tokig...

... ena sidan av mig saknar så enormt mkt...
... andra sidan av mig är så arg så att jag kokar...

Visste inte att jag hade så mkt känslor inom mig.
Ilska, trötthet, glädje, sorg, saknad.

Ibland slår mig den stora saknaden och då vill jag bara rymma här ifrån. För "häret" påminner ju om drömmarna om familjen jag skulle skapa med den jag älskar. Drömmen om att få dela resten av livet tillsammans, åldras ihop - njuta vad gott är. Saknaden efter livet som jag längtade efter.

Ilskan över att jag gått på detta med kärleken, att jag är den som hela tiden säger att har man bara kärlek klarar man allt. Ilska över att jag lyckats tveka på mig själv och att jag tillåtit tankar inom mig att det är mitt fel. Det är jag som har för stora krav på närhet och omsorg. Att det är jag som är lat bara för att jag är trött. Att det är jag som har behov av kontroll, vilket jag blivit tillsagd är ett onaturligt behov. Att det är fel på mina ouppfostrade djur mm.

Tröttheten som fått sin förklaring till viss del genom diagnos sömnapné. Inlärandet att lära mig sova.

Sorgen över att jag drog upp Hedvig och Emy för att jag trodde på att det här var det som skulle bli mitt liv fram till pensionen. Sorgen över att inget av det jag drömt har slagit in. Sorgen över att han inte längre finns hos mig. Sorgen att jag reagerade med magkänslan och inte förlät ännu en gång.

Samtidigt finns där glädje i goda möten. Glädje i att bekräftas som den jag är och att det inte är jag som är knäpp utan att jag handlat rätt. Glädjen att höra att jag är vacker och attraktiv. Glädjen över att andra ser att jag har kvalitéer som duger.

Ja, jag tror jag blir tokig. För tankarna bara snurrar inom mig. Det går bara runt runt runt och i allt ska jag hinna jobba, hinna skriva predikan, hinna ringa kantorer, hinna titta på psalmer, hinna göra kasualtal, hinna tänka ut en temamässa, hinna göra konfaundervisningspass, hinna fixa hemma, hinna ringa, hinna skriva, hinna boka, hinna orka hinna orka hinna orka hinna orka...

Ja, jag blir tokig. Hjärnan säger stopp och stäng av - men jag har inte rätt att stänga av. Har inte råd att stänga av. Men om några veckor drar jag på sjukvårdsresa. Tre veckor. Tre veckor med böcker och bad. Gympa och vila.

Stanna jorden!
Jag vill hoppa av!