måndag 13 september 2010

Ledig!

En ledig dag o en helt ny bok av Camilla Läckberg inhandlad igår. Egentligen vill jag inte göra ngt annat än att ligga i sängen med henne hela dagen. Men inser nu att det är dags att handla och att hämta bilen från servicen. Suck! Det kommer bli dyrt... bromsbeläggen var kassa o det är ganska viktigt att kunna bromsa :O så - med 4 månaders avbetalning kommer det vara ca 1500kr i månaden. Ja, det var stor service också!

Helgens gudstjänster förlöpte väl. Fick en vacker höstbucket från ena kyrkans representanter. Känner att jag är välkomnad som jag är - med hela familjen... hunden, katten, kaninen, Hedvig, Emy & Jonas/Elsa. Det finns en sådan värme i mötena med församlingsborna. Genuin kärlek? Jag hoppas det! Ser fram emot onsdagen och torsdagens symöten (trodde aldrig jag skulle säga en sådan sak)... och kanske än mer ser jag fram emot konfainskrivningen. Jag är ½ utan mina konfisar o ungdomar.

Tjejerna kom hem igår efter en vecka på Östervång. Blir lika förvånad varje gång att vi har fått så vackra barn. För de är verkligen vackra!

Om det är ngn som vet ett ledigt jobb (finsnickare, fastighetsskötare ...) i denna delen av landet så säg till! Ca 5mils radie från Skövde är realistiskt pendlingsmässigt när vi bor på landet o är bil/bensinberoende.

Funderar mkt på det där med relationer. Vi behöver alla relatera till en annan persons DU. Vi behöver närheten och kroppsberöringen. Vi dör som människor när vi inte blir sedda, inte tagna på allvar, inte berörda... kanske det vore den viktigaste frågan i valrörelsen veckan som är kvar. Vem ser och berör inom äldrevården, ungdoms sidan, barnomsorgen och för all del även i den blomstrande arbetsföra åldern. Jag tror att samhällets stora dilemma är just detta att vi inte SER varandra. Väljer bort att se att andra människor har behov av mig.

Å andra sidan så inser jag också att jag själv gör fel. Väljer bort - för att jag inte orkar, inte förmår, inte räcker till. Jag sträcker ut min hand och min famn så långt jag förmår - men jag hade behövt räcka till mer... det är svårt att vara otillräcklig.

Inga kommentarer: