Från prästgårdsfönstret...

... strömmar kvällssolen in över gravarna.

Idag står prästgården till salu på hemnet. Efter tillsägningar om vårt senaste halvår, och irritation över folk som gått på barnen med frågor om försäljningen, så sitter nu ett blått plastrep uppspänt för infarten till huset.

Känslomässig berg och dalbana!

Vill bo kvar men har inte råd att köpa ut det + renovera det. Här är så mycket fel... slitet är det och takfönstren på ovanvåningen läcker in så där är en vacker fuktskada (har varit sedan vi flyttade in och dessförinnan också antar jag).

På söndag ska jag tala med dem som äger det "gula huset" som jag tittat på... eventuellt får vi hyra det och då blir det flytt i sommar. Har redan börjat packa en del... för jag vet ju att jag inte kan bo kvar... och jag måste röja inför visningen.

Har haft en tokvecka och är trött som en gnu... ikväll somnade jag framför Simpssons -vaknade - satte på fotbollen och somnade om. Har så mycket som borde göras men så enormt lite ork. Vet inte vart orken tar vägen...

Hedvig ringde igår från lägret - förtvivlad över att de inte får veta om och när de får ha sin mobil. Det ska väl vara "karaktärsdanande" att vara utan kontakt med hemmet... men för Hedvigs del förstör det konfalägret då hon är orolig när hon inte får en chans att säga "godnatt" till oss andra.
Säga vad man vill om gossemossingen - vi må bråka och kivas en hel del - men vi älskar varandra och har behov av varandra.
Har skrivit till huvudledaren och till prästen - för jag förstår inte varför de inte kan ge Hedvig ett svar (t.ex. att varannan dag den och den tiden får du ringa). Hoppas att det ordnar sig och att hon klarar av att vara kvar.

Vikten står still (det vill säga att det under ett tag slagit på ett kilo upp och ner) TRIST!
Jag vet att jag gått ner jättebra i vikt och ändå känner jag mig fetare än fetast och fulare än fulast. Visst är det sjukt! Jag ser ju på måttbandet att kroppen minskat, jag såg igår hos frissan att jag faktiskt fått en vacker kind/haklinje - och ändå - vill mer och vill det NU.

Nä, nu är det dags för natti natti... jag är så trött...

PUSS!