...har nu gått sedan operationen.
Så smått börjar jag inse att jag mår bättre. Har bland annat orka gå lite mer. Idag tog jag en promenad på ca 3km och den tog 40 minuter. Ja, jag vet att det inte är någon bra tid... men med min kondition så är det bra - tycker jag i alla fall - .
Det viktigaste måste vara att jag följer läkarens råd, vila - ute. Var så enormt slut på morgonen att jag la mig i två timmar. Får ibland sådan hemsk trötthet, riktigt så att jag inte orkar att stå upp. Vikten står i stort sätt still och det är irriterande -18kg idag. Ja, jag vet att jag ska vara nöjd. -6kg på två veckor är bra! Men det är svårt att ge sig själv beröm.
Ibland slås jag av en oändlig lycka mitt i tröttheten... börjar nog bli blödig... och ibland av en oändlig saknad efter någon att dela dagarna med. Det är bara dryga två år sedan skilsmässan och jag vill inte ha någon varje dag, dela hemmet med o så... nä... bara ibland... kunna krypa upp till någon, någon att promenera med eller någon som kan bidra till det praktiska i hemmet.
Sammanfattning: Lycka, saknad, trötthet och konstant mätt.
3 kommentarer:
Bamse cyberkram!
Ta en dag i taget och jag tycker faktiskt att du är DUKTIG som kämpar OCH lyssnar på doktorns råd, vet att det är många som inte lyssnar på doktorns råd men om man har tålamod så får man mycket tillbaka!
Kämpa på. Alla som jobbar med vikten stannar upp ibland. Du har gjort ett fantastiskt jobb. Och att gå tre kilometer är mer än de flesta gör. Och det är det som saken handlar om - att faktiskt göra det man pratar om. Du är fantastisk. Jag vill ge dig en kram
Du är så duktig som är ute och promenerar så flitigt.
Jag märker att kroppen förändras också iom att jag orkar gå när jag är iväg på shoppingtur, på julfest med dans mm.
Skönt är det. Till dags datum är jag 11 kg mindre än innan pulverperioden. Känns bra.
Kram
Lotta
Skicka en kommentar