Visserligen är det kul att vågen står på
-21,6kg... men samtidigt är det eneverande att inte kunna äta. Inget smakar och även om första tuggan är mums, så växer resten i munnen till jag tvingas spotta ut för att inte klökas. Tror att allt sitter i huvudet och att jag ännu inte fått kläm på det där med att skapa matro. Törstar enormt och kan inte dricka mig otörstig. Längtar till kolsyra men vågar inte att testa (vill inte ha ont). Ser fram emot kvällsfikat som är det som fungerar bäst: Finncrisp och a-fil. Funderar på att testa att köpa hem lite müsli imorgon och se om det fungerar. Kanske det kan bli ett bra lunchalternativ. Vattenmelon är dyrt men ger mig tillfredställelse.
Har nu väntat sedan efter 12 på att läkaren skulle ringa för uppföljningssamtal. På lappen från sköterskan står det:
29/12 EM. Dr. XXXX ringer för 6v-uppföljning.
Enligt mig är eftermiddagen slut nu, det är kväll. Jag skulle ha åkt och handlat katt-, hund- och kaninmat men inte vågat ge mig ut p.g.a. det väntade samtalet. Sådant irriterar mig! (Ja, alla telefoner har varit fria fram till 18.10 då Hedvig talat en stund.) Nu går jag ifrån för nu orkar jag inte vakta telefonerna längre, och nu måste jag på toa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar