Show must go on...

Ja, den måste väl göra det - men idag är det tufft.

En så´n där dag när allt bara sveper över mig. Alla känslor, all längtan och all saknad.
Ja, jag vet... JA! JAG VET!
Men det hjälper inte...

Kanske en extra tuff dag för att fd maken gått vidare.
Såg igår på FB att han är förlovad. Visst känns det djupt inom mig för jag minns vår lycka från den 28 maj 2003... i badkaret i hans lägenhet... Ja, ja. Jag är glad att han och S är lyckliga (men hoppas... om de väljer att gifta sig... att de tar hennes efternamn efter som mitt/vårt är min farmors flicknamn och jag kan inte tänka mig att en kvinna som inte är av "min" sida ska bära farmors namn).

Annars... tja... en massa saker som borde/måste göras. Hedvig ska till O idag och Emy och jag får kampera ihop. Hoppas hon står ut med sin gamle mor som sällskap. Borde hämta passet, borde handla lite mat. Borde städa (men hoppas att ungarna tar denna veckas dammsugning och att de kommer ihåg att ta I soffan). Borde samtidigt vila och ladda för helgen. Har ju jobbat utan ledig dag ett tag nu. Halvdagar ledigt men inte avkopplad heldag. Borde köra ner en kartong linne till Jonas och hans dammsugare. Jajamänsan fattas bara.

Nerverna är på utsidan, borde inte köpa en flaska vin... men det blir det nog. Har inte pengar till det - men det ger en liten liten liten silverkant kring min annars urtrista vardag.

Så nu tar jag tag i mig och ger mig iväg - tror jag.