I alla fall om jag får säga vad jag tycker.
Mamma skulle kommit på måndag och jag har längtat så innerligt på att få rå om henne ett par dagar och själv bli ompysslad. Hade till och med sparat stryktvätten (som hon brukar göra)... Vet inte när det var vi sågs sist - men det var för längesedan...
Men nu blev det ändrade planer. Får se när det blir nästa gång som det fungerar att komma hit - eller om jag ska åka neråt.
Så längtan är stor och i mitt inre känns den lila.
Borde ha en lila ametist i mitt halsband för att påminna mig om kärleken och längtan till en mor.
1 kommentar:
Vad tråkigt med ändrade planer. Jo längtans färg är lila, längtar med lite blandade känslor efter min mor, som förhoppningsvis dyker upp snart. Ännu mer längtar jag efter min mormor som jag inte kommer att få träffa mer i det här livet.
Kramar från Maria
Skicka en kommentar