...vad tiden går.
Hinner inte in o blogga så mkt som jag vill. Lite orolig för den senaste tiden av trötthet. Tappar lätt orden igen då jag talar. Minns att det var så när jag var utbränd/utmattad när vi bodde i Göteborg. Fast ändå borde det positiva i mitt liv väga upp det andra just nu. Funderar om det kan vara så att själva viktminskningen påverkar även mitt humör o min ork. Självklart måste ju -64kg märkas även i kroppen... Det värsta är att jag känner det som att jag är fetare än fetast. Idag såg vi en stor kvinna på IKEA och jag försökte förklara att jag känner mig som henne. Jag står vid spegeln väldigt ofta o vänder o vrider på kroppen för att fatta för att se... stressad över att jag står stilla nu. Slår på 1-2kg upp och ner o det stör mig. Jag vill gå ner mer! Taxöron o bulldegsmage gör inte att jag känner mig vacker. Och kläder har jag inga som är lagom (en kjol o ett par byxor). Och pengar att handla för existerar verkligen inte! Ja, just nu är det neggo neggo!
BTW min vackra mamma har blivit pensionär - så om ett par veckor dyker hon upp här!
Konstigt!
Mamma - hon är ju bara 40år...
...eller...
ja just det - det är jag som är 40 nu o mina barn som är tonåringar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar