...är inte att slösa med tid.
Att vila är att ta hand om sig själv och ta ansvar för sina medmänniskor.
Jag måste bli bättre på att förstå det.
Just nu är jag så uttömd att själen är som en ekande tom ladugård! Ändå så har jag så mycket måsten kvar... måsten att göras och samtidigt städning och housekeeping to do.
Men - om jag bara tar en dag i taget och förlitar mig på att det blir bra även om det inte blir som jag önskat... så ordnar sig nog allt till sist till det bästa.
2 kommentarer:
Svårigheten med att låta även själen vila är stor. Jag upplever ofta att jag kan sitta still med kroppen, medans mitt inre går på högvarv. I bra perioder kan jag fara och flänga med kroppen - medan mitt inre är i frid.
Jobbar just nu med att försöka lära mig Mindfulness. Att vara i nuet. Jag tycker om att lyssna. Jag sätter mig någonstans där jag hör min omgivningen. Hundar som skäller i fjärran. Bilar som kör långt borta. Ett flaggstångsrep som står och smäller. Sedan försöker jag visualisera min omvärld. Hur ser den ut. Cykeln jag hör köra förbi - vilken färg har den? Hur ser hon ut som sitter på den.
Till slut har jag inget annat i huvudet än ljuden omkring mig och bilderna de skapar.
Jag gör mig själv så upptagen som möjligt med så oviktiga detaljer som möjligt - så att jag helt tappar allt jag nyss kände att jag bara måste tänka på.
Ta hand om dig.
De sista meningarna är bra, en sak i taget och blir det inte som du tänkt dig så blir det något annat. Var rädd om dig själv. Du och din kropp och själ är det enda redskap du har. Och ingen tackar dig för att du sliter ihjäl dig. Delegera om du kan och skit i resten som är oviktigt. Det är massor i våra liv som är oviktiga, mer än vi tror.
Stora Kramar
Skicka en kommentar