Bokslut

Ordtrött efter långa arbetspass med mkt textproduktion inser jag att detta blir ett kort inlägg...

Så är det åter dags att ge sig iväg för att hålla detta årets nyårsbön. Ännu en i raden av nyårsaftnar - ett avstamp inför framtiden och en summering av dåtiden.

När jag blickar bakåt i årets backspegel så ser jag ett år som bjudit så mkt tårar men också en hel del skratt och glädje. Beslut har tagits, som kanske inte alltid var de bästa besluten - men de var de som jag tog och som jag får leva med. Vänner har lämnats och nya tillkommit. Relationer... Flyttning och nya omgivningar. Matnojjor och under jul/nyårshelgen det första lilla godisintaget på över två år (ja jag föll dit över jul). Ett turbulent år, som vanligt i mitt liv...

Måtte året som kommer bli lugnare!
Bjuda mer vila, trygghet och glädje.

Gott slut till er alla där ute.

Gott slut och ett välsignat Gott Nytt År!

...och var är hemma?

Slogs av det stora vemodet. Fått så många gulliga mail från gamla jobbarkompisar, bland annat min förra KH. Det blir så tydligt när jag ser deras rader att jag saknar dem och det med stort S. Inser att jag lurar mig själv om jag säger att jag har landat här uppe - för det har jag inte gjort än. Saknaden är enorm... mina gamla konfisar, min gamla UG grupp... en annan präst som ska ha "mitt" rum. Det sägs att hemma är där dina skor är... men då måste jag nog ha glömt minst ett par skor på varje plats jag passerat. Det gör ont inombords! Samtidigt så är jag här, i nuet, och kan inte vara någon annan stans. Gå dit du är kallad - Luthersk tanke - min tanke? Gör det bästa av det du står i... men det lindrar inte saknaden... de som känner mig lite mer än de här uppe. Så olika ställen!

Samtidigt en församling som välkomnar med öppna armar. Utmaningar! Ibland oförtjänt mycket beröm - för jag gör ju inget... jag är bara jag med alla mina fel och brister. Och de tar emot mig. De ler mot mig... de sitter i kyrkbänkarna och omsluter mig med kärlek. Det är nåd! Församlingen är det som får prästen att vara präst. Alla möten, alla samtal, allt liv som delas.

Idag var flexibiliteten ett faktum. Strömavbrott i början av begravningsgtj fick kantorn att ta piano (kantorer är fantastiska!)... blåst så att det ven rejält i takpannorna och vägarna yrade igen. Inser att det är så det kommer att vara när Sotalidsbacken är passerad. Ovanför den råder ett annat väglag. En annan prioritering. Men idag tog jag mig i kragen och vågade - för församlingen tror på mig... de ler mot mig och säger att det går bra... och i fickan telefonnummer till närmsta traktor.

Var är hemma?
I Skåne där mitt hjärta är... Ystad?, Lund?, Höganäs? Malmö?
I Halland i min gamla församling...
I Björketorp/Skene där jag lämnat så många?
Eller är det här, i nuet... i framtiden...

Konglomerat av känslor...

Så har snart min 41:a dopdag nått sitt slut.
En dag full av tårar, tankar, samtal, saknad, avsaknad, hosta, snuva och allt annat som man kan tänkas pressa in i en futtig liten dag.

Har inte hunnit skriva på en månad. Ekorrhjulet snurrar på allt fortare och idag tog det stopp. Insåg på eftermiddagen att jag måste få en liten stund av ro för att orka med resten av december. Har fulltecknad alma resten av veckan - men i eftermiddag och imorgon får det vara sjuktid. SKA VARA FRISK på torsdag!

Har funderat mkt på nästa års stora projekt.
Nu ska boken skrivas. Den kommer nog inte att bli helt akademiskt inriktad utan kunna fungera även för gemene man. Trivs med det vardagsnära språket, det som kanske kan beröra och förändra för någon. En del kommer vara tankar härifrån bloggen...
Funderar också på att ta lite hjälp med inputs från Maria, Karin och Cecil. Det vet de inte om ännu - men om jag får till det så är det min tanke. Det kommer finnas kapitel om kropp - själ - och ande, och dessa tre kvinnor är perfekta att komplettera mina tankar med utifrånperspektiv.
Men först måste jag då unna mig en egen lap-top. Har jag rätt att ta en avbetalning på en sådan lyxpryl när jag inte får resten att gå ihop. Vet inte... men det är tankar som ligger och gnager där inne. Det finns mkt som vill ut!

Har också funderat mkt på detta att göra val som påverkar min omgivning. Varför drivs vi till vissa val? Vad är det som får en (mig) att gå in i vissa mönster? Hur bryter man (jag) med dessa mönster? Hur kan ett brutet mönster få en vardag att fungera här och nu? Ja, det är mkt tankar som far runt. Inte undra på att kroppen säger ifrån med en rejäl förkylning och en trötthet utan dess like. Har inte varit så här trött sedan tiden i Göteborg. Det skrämmer mig! Just nu är det timme för timme som jag för min tillvaro. Vet att en massa måsten ligger där framför. Men världen fortsätter snurra även om jag inte sätter psalmer idag! Ibland har till och med tankar på att jag kanske inte ska vara präst smugit sig in... för ibland undrar jag - går det verkligen att vara präst, mamma och kvinna? Jag har inte fått det att gå ihop fullt ut - gör jag fel?!

Fick en fråga vad jag önskar mig just nu... och om jag fick drömma fritt och egoistiskt (för givetvis vill jag ha världsfred och pengar som räcker i överkant) så önskar jag mig i detta nu EN månads ENSAMHET på en VARM semesterort ALL INCLUSIVE med närhet till STRANDBAR... efter det kunde familjen komma och vi kunde ha EN månad TILLSAMMANS. Visst ska man drömma...
;)

Så...
nu är jag uppdaterad och ni vet att jag lever.
Sverige vann inte :( handbollen...