Ja, jag är faktiskt lika förundrad varje nyårsafton... men i år tar det priset. Jag har inte hunnit med! Varken kroppsligt eller själsligt. Året har bjudit på så mycket, tårar och glädje.
Arbetet:
När jag ser i backspegeln så ser jag mig själv som har letat annat jobb sedan i våras. Så länge har jag "varit på gång" mentalt. Och nu är jag här, en vecka innan jag ska gå in i mitt nya arbetslag. Kommer jag att klara att jobba dubbelt? Kommer det att fungera på det nya? Kommer jag att passa in i deras arbetslag? Så många frågor och så mycket förväntan som ryms inom mig just nu. Och samtidigt så mycket vemod över att "mitt drömjobb" inte blev det drömjobb som jag trott. Berodde det på mig? Berodde det på organisationen? Berodde det på platsen? Berodde det på tidstillfället? Så många obesvarade frågetecken som inte kommer att rätas ut, som jag måste lägga i mitt livsskrin coh se att de faktiskt påverkat och förändrat mig mer än jag anat. Nu längtar jag bara till att få "vara vanlig präst" igen...
Socialt:
Byalaget... jag säger bara byalaget. Kul gäng med massa uttryck som jag inte fattar något av. MKB förkortning för Malmös kommunala bostäder om ni frågar mig... här MiljöKonsekvensBeskrivning... kossor som kalvar (ok jag testar nog att "be" ut dem för det där de pratar om med rep och doningar, huga)... och när jag skrev protokoll o de talade om att plocka pinnar som en aktivitet på marknaden...JISSES! Jag skrev att vi går i skogen och plockar pinnar...gapskratt... hur skulle jag veta att det handlade om att lyfta stockar med skogsmaskin! Saknar en levnadskamrat...vill visserligen inte bo ihop med någon, men att ha någon att dela tankar och känslor med.
Vikten:
Från att ha mött en person, på årets första långpromenad, som talade om att jag var fetare än allra fetast och inte hade kläder som dög... till att nu vara drygt 21kg mindre.
Från att någon nämnt en präst som knappt fick på sig kläderna, kan varit jag...eller någon annan, till att idag satsa på livet. Igår var det 6veckor sedan GBP. Häftigt och ofattbart. Fast igår var sämsta ätdagen hitintills. Fick inte i mig, och det jag fick i mig blev jag yr av. Idag testat dinkelmüsli och hitintills är jag ok.
Fysiken:
Kunde varit mycket bättre. Från att ha varit helt stillasittande kan jag nu gå promenader, även om jag inte gjort det på över en vecka för hälsporren. Det är det värsta med mig och min kropp. När jag börjar röra mig så får jag ont! Irriterande! Speciellt irriterande när det är hälen som jag måste sätta ner. De enda skor just nu som avlastar är ett par sviktande bonnatofflor o dem kan jag inte gå ut och gå med.
Löften:
Att satsa på mig själv och mina barn.
Att försöka göra sådant som ger mig glädje.
Att försöka bättra på min kondition.
Att kämpa vidare med vikten och förhoppningsvis under nästa år gå ner 25kg till.
Gott slut och farväl till år 2008
&
Gott Nytt År
2009
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar